Kampkonst = konflikthanteringskonst

Aikido går ut på att lära sig känna igen konflikter - i oss själva och i vår relation med omvärlden - och försöka minska dem. Ibland kallas Aikido för en kampkonst, men tanken är inte att lära sig kämpa eller strida bättre, utan att försöka leva ett liv utan kampattityd till konflikter. I Aikido hanterar vi yttre angrepp - oftast med hjälp av kast och fasthållningstekniker - men målet är att utsträcka försvaret så långt som möjligt, i bästa fall till att skydda inte bara sig själv utan också angriparen. Utöver att hantera yttre angrepp är filosofin att varken skapa nya konflikter eller upprätthålla gamla: Hur kan vi leva i harmoni med oss själva, med våra vänner och t o m med dem som försöker skada oss? Istället för "kampkonst" skulle man alltså kunna tala om konst i konflikthantering eller konfliktreducering.

När Aikido är som bäst påminner känslan om att åka karusell för den som blir kastad, och att röra sig utan motstånd för den som kastar, som i rymden. Detta är meditation i rörelse.

Aikido erbjuder samtidigt en möjlighet till god fysisk träning. Trots att termen kampsport kanske också är missvisande är Aikido ofta mycket krävande och utmanande. Regelbunden träning får sidoeffekter som god kondition, kroppslig styrka, smidighet och uthållighet.

Ett frågebaserat lärande

I Aikidoskolan Kaishinkan sätts de egna frågorna i centrum. Fokus ställs inte på de detaljer instruktören av någon anledning tycker är intressanta, utan på dem som är nödvändiga för att besvara personliga frågeställningar, både hos enskilda Aikidokas och i gruppen som helhet.

Det här upplägget ställer kanske lite större krav än normal aikidoträning, men enligt vår erfarenhet ökar detta Aikidolärandets relevans, och därmed den takt med vilken alla inblandade utvecklas. För utan frågor och sökande av svar, i korthet den personliga jakten på Aikido, blir all träning i längden meningslös.

Någon har gjort en distinktion mellan information och kunskap, där det första ordet står för "fakta" det lärare som regel lär ut och det andra för tillämpad information. Kunskap förutsätter utan tvekan fakta, men den kräver också något mer begrepp, perspektiv och hypoteser, vilka lärare också bör försöka förmedla samt en nyfikenhet, vilja och uppriktighet hos alla inblandade. Detta är strävan efter egen Aikido.

Kort historik

Man brukar säga att Aikido grundades av Ueshiba Morihei sensei (1883-1969). Sedan Tohei Koichi sensei (född 1920) erhållit den högsta graden av Ueshiba (10e dan) valde han 1974 att vidareutveckla Aikido i en egen organisation, Ki No Kenkyukai (eller Ki-Society). Han kallade sin stil "Shin Shin Toitsu Aikido", men i Väst brukar den kallas "Ki-Aikido". Aikidoskolan Kaishinkan är medlem i Ki No Kenkyukai Association Internationale, vars chefsinstruktör (Doshu) är Yoshigasaki Kenjiro sensei.